San Franciscos spanskas stamtavla suddas ut

Kisar man med ögonen mot horisonten kan man lätt föreställa sig hur det såg ut här när Juan de Ayala som den första seglade in i San Franciscos bukt den 5 augusti 1775.

Spanjorerna var inte bättre än andra under deras expeditioner på de sju världshaven. De använde sig av lika grymma metoder som andra för att uppnå det de ville ha, och samma sak gällde San Francisco.

Indianerna var de första som levde runtomkring San Francisco men liksom resten av USA:s ursprungsbefolkning förslavades de. Det var spanjoren Gaspar de Portola som ”upptäckte” San Fransisco Bay år 1769 men den första att seglade in i bukten var Juan de Ayala. I skeppet San Carlos passerade han Golden Gate-mynningen, där stadens landmärke, Golden Bridge, i dag sträcker sig över vattnet. Juan de Ayala utforskade bukten tills dess att expeditionens kartritare José Cañizares samlat ihop tillräckligt med information för att göra den första kartan över halvön samt Point Reyes, Angel Island, Farallon Islands och Alcatraz.

Nu fortsätter vi i San Franciscos spanska fotspår till Mission District, som är ett av de äldsta kvarteren i staden, som dessutom bär en stark spansk prägel i allt från mat till byggnader. Rötterna till detta går att hitta i det som spanjorerna grundade snart efter deras ankomst. Dock, och inte oväntat, har distriktet förändrats under åren och på gatorna i det populära spanska kvarteren ses i dag snygga butiker och restauranger. Även gatunamnen visar på de spanska förfädernas arv. Parallellt med Mission Street går Valencia Street, som i dag har förvandlats till den trendiga gatan med snygga vintagebutiker, barer och färgglad street art. Här kan kameran fotografera i oändlighet för det finns rikligt med talande och annorlunda motiv.

Mission Street grundades 1776 och där har det sedan bott främst spanjorer och latinamerikaner. Sedan mitten av 1960-talet har distriktet utgjort hjärtat för stadens latinosamhälle. Men problemet är att alla vill vara i detta distrikt. Även vi turister. Min pojkvän och jag promenerar igenom distriktet första kvällen av en vecka här i staden och stannar upp och tittar på varandra: ”Lyssna, se dig omkring”, säger min pojkvän och fortästter: ”Det här är ju som att vara hemma i Spanien eller backpacka i Sydamerika. Det är en blandning av allt det bästa från båda världar.”

Tillslut har vi en oförglömlig kväll och natten blev lång. För när vi talade med lokalbefolkningen och berättade om vår begeistring för området var kommentarerna dessa: ”Åh, det finns inte längre. Latinosamhället är borta.” Och så vågade vi inte ens tänka på hur intensiv känslan säkert var för 25 år sedan.

Förutom distriktets stämning och atmosfär har folk kommit hit på grund av de raka vägarna och soliga vädret. Någonting som är sällsynt i San Francisco med alla de annars så branta backarna i staden som ju så ofta är täckt i dimma. Faktum är dock att Mission Distrikt nog har varit och befinner sig också fortfarande i en kris. Eller i alla fall dess ursprungliga befolkningsgrupper. Som ett av San Franciscos äldsta kvarter har det upplevts förändringsvågor genom åren, men denna våg rör sig snabbare än någon annan. En del är rädda för att deras kvarter ska komma att jämnas med marken. Områdets enorma popularitet under de senare åren har nämligen blivit ett bakslag för de boenden, för ”everyone want’s to be in The Mission”, som San Francisco Chronicle skrev. Och så är vi tillbaka till logisk konjunktur. Större efterfråga innebär högre priser. Och det slutar med att de som har pengar får vara med.

Mission District är en historia om tillhörighet. Vem hör till i The Mission och vem tillhör The Mission? Först spanjorerna. Sedan latinamerikanerna. Mission District är i ständig förändring. Kvarter efter kvarter, hus efter hus, företag efter företag, familj efter familj. I dokumentären ”A changing Mission” säger en kvinna med mexikanska rötter: ”Keep this family together”. Men det verkar vara omöjligt. Mission District har upplevt en guldrush som den Kalifornien upplevde i områdena kring guldgruvorna på 1800-talet, när människor vallfärdade till vilda västen från hela världen för att gräva efter den värdefulla metallen.

San Francisco Chronicle skrev en intervju med en man som har bott i denna stadsdel i drygt 60 år. Denna man berättade att alla hans gamla grannar har bytts ut mot nya, som alla arbetar i Silicon Valley – världens centrum för högteknologiska företag samt huvudsäte för bland annat Apple, e-Bay och Google.
”Mina grannar ger sig av på morgonen och så ser jag dem inte igen förrän sent på kvällen”, berättar mannen i intervjun.
Denne man köpte sitt hus år 1957 för 30 000 dollars. Nyligen knackade det på dörren och mannen erbjöds 1,6 miljoner dollars för sitt lilla radhus. Han tackade nej. Till skillnad från sina före detta grannar vill han inte bli utköpt av människor med väskor fyllda med dollarsedlar.

I dokumentären som nämndes tidigare medverkade även en caféägare som berättade följande: ”Om söndagarna brukade jag se familjer i sina finaste kläder gå ned hand i hand till St Peter’s Church; män, kvinnor och barn. Det ser jag inte längre”. Caféägaren syftar på både den spanska och latinamerikanska katolska traditionen som nu nästan försvunnit i takt med att de rika flyttar in.

I detta distrikt bekymrar folk sig inte för jobb. De är mer rädda för att kastas ut ur sina hem på grund av rika invandrare som pressar upp huspriserna och hyrorna till skyhöga summor. Mellan 1990-2012 har antalet hispanic-boende i området minskat med 11 procent.

Så ett bra tips är: ”You better go there, before it’s too late.”

____

FAKTA
Övernattningsmöjligheter rekommenderas att hitta genom Airbnb i San Francisco då hotellpriserna är så höga. På så sätt får man också en chans att bo i ett av de attraktiva San Francisco-radhusen på en av de branta backarna. Men kanske inte på den alldra brantaste vars lutning är 30 procent!