Livet är – en kulinarisk äventyrsresa

Bettina Compolucci-Bordi bor i Marbella. Hon är kock och bloggare – och hennes specialitet är växtbaserad kost utan gluten och raffinerat socker. Hon är svensk, hon är mamma med stort M, men fyller trots det kalendern med resor och exotisk gastronomi, vilket är det hon brinner för och skriver om. Nyligen fick hon en spalt på Jamie Olivers världsberömda hemsida, där hon berättar om hur man får barn att älska grönsaker.

Glutenfri veganmat låter fanatiskt men direkt när jag möter Bettina Campolucci-Bordi första gången blir jag så glad. Fanatism är inte en etikett som fastnar på Bettina. Hon är öppen, tillgänglig, inspirerande, färgglad och mångfasetterad. Och så brinner hon för det hon gör. Mycket! Och det är det som lockar. Passionen – kombinerat med konsten. Kreationer av färg, mönster och strukturer med en hälsosam men ickefanatiskt förhållningssätt till den dagliga kosten. Näring och medvetenhet.

Utöver att skriva håller Bettina även workshops och retreats. Omgiven av färgglada råvaror och med fötterna i lika färgglada strumpor (glada strumpor är tillsammans med en fjärilstatuering Bettinas varumärke) fångar hon deltagarna redan från första ögonkastet. Här står nämligen en människa som vet vad hon talar om, förstår sig på att förmedla det, lära ut, underhålla och samtidigt skapa en festmåltid tillsammans med kursdeltagarna – utan att använda animaliska produkter, gluten och socker.

Varifrån kommer ditt veganfokus?

Mitt förhållningssätt till växtbaserad kost bottnar i den sjukdom som jag en gång led av (Polycystisk ovariesyndrom – och beskedet jag fick var att jag inte kunde får barn), och den åt jag mig fri från – och fick en dotter. För andra handlar det om djuretiska frågor, kemikalier m.m. Jag är inte strikt men jag tror mycket på den hållbara tanken som ju också ska hålla igång den lokala ekonomin. Jag kan använda honung i mina efterrätter och äter också ägg från glada höns från någon som jag känner. Du behöver inte göra en helomvändning på en dag men varför inte servera en färgglad grönsakstallrik till biffen eller själv göra sin mjölk och sitt smör av nötter och mandlar plockade här i Andalusien? Det kommer inte dröja länge innan du märker skillnaden – din kropp får det SÅ mycket bättre.

Det låter besvärligt och dyrt…

Tvärtom. Min matfilosofi är just hållbar – hälsosam, enkel och billig. De stora matbutikerna har inte mycket ekologi att erbjuda så hitta dina grönsaksleverantörer på någon av alla de fina marknaderna som går att hitta längs kusten varje dag. Spendera lite tid på att hitta ett par bodar som tilltalar dig. Prata lite med säljarna, känn på produkterna, lukta på dem och ta reda på varifrån de kommer. Ofta kommer de från egna odlingar och örtträdgårdar – och allt fler driver dessa mer eller mindre ekologiskt. Var inte rädd att fråga om ekologi. Ju fler som gör det desto mer press ställer vi på producenterna. Det kallas Consumer Power. Och köp gärna stora kvantiteter. Ekologiska produkter håller länge. Tänk bara på hur vi förr i tiden förvarade potatis, lök m.m. under hela vintern. Kom också ihåg att det finns mycket gott att hitta i de lokala små grönsaksbutikerna – de så kallade ”Hål i väggen”. Med andra ord: Handla där spanjorerna handlar. Det är gott, lätt och billigt!

Du har vuxit upp i Tanzania. Har du matvanor med dig därifrån?

Hmmm… Min tillgång till mat och till livet som sådant är en resa. Föränderlig. Jag utvecklas och lär mig nytt hela tiden. Det finns inget perfekt tillstånd. Jag hittar hela tiden nya lösningar som passar mig och min familjs liv. Ingenting är statiskt. Det jag har behov av i dag kan vara utbytt till någonting helt annat om två månader. Det viktiga är att vara uppmärksam på det. En del människor äter samma sak hela livet igenom – utan att tänka över dynamiken i livet.

Jag håller dock fast vid två saker: Jag äter inte gluten, för jag är glutenintolerant, och jag rör inte kött, för produktionen av det står för mer än 50 procent av växthusgaserna – och för att jag inte kan acceptera det sätt som djuren behandlas på. Vi måste ta ansvar för de produkter som vi köper och stoppar i munnen.

Men jo, min brokiga bakgrund har stor betydelse för att jag inte kan låsa fast mina tankegångar. Min far är norsk, min mor är dansk men jag pratar inget av dessa två språk utan i stället svenska. Min pappa jobbade för SAS hela livet och då det på den tiden hade ett projekt i Tanzania flyttade mina föräldrar till Dar es Salaam, där vi bodde tills jag var tolv år.

I Afrika var maten rätt enkel. Vi åt det som naturen erbjöd, samt det min pappa själv hämtade hem från jakt i bushen. Mamma köpte mjölk hos de lokala bönderna och gjorde själv yoghurt och smör av den. Jag kommer ihåg att t ex Cornflakes var superlyxigt. Sådant beställde vi ett par gånger om året från en katalog och till jul fick vi lite norsk mat via min fars vänner på SAS.

Och resan fortsatte…?

På grund av pappas jobb flyttade vi till Sverige 1994. Det var tid att lämna Afrika. Det var inte längre säkert att bo där. Min barndoms Afrika var idylliskt, nästan naivt, när man tänker på den utveckling som varit. Som tur är verkar det som om saker och ting håller på att förändras till det bättre i Tanzania. Den nya presidenten är positiv till förändringar. Jag ska faktiskt resa tillbaka till Tanzania denna månad, det är första gången sedan 1994. Jag ska undervisa i växtbaserad kost på en retreat på Zanzibar.

Från Sverige flyttade jag till Schweiz. Där tog jag en kandidatexamen i Food & Beverage och Hotel Management. För snart tio år sedan kom jag till Spanien för att slutföra mina studier här. Och så träffade jag min man. Han är hälften italienare och hälften engelsman. Vår dotter, Ayla, är tre år, och har liksom jag danskt pass. Det är ett bra pass att ha, känner jag.

Ni är alltså en mycket internationell och en mycket hälsosam familj?

Internationell ja. Och jo, det är mycket hälsa i att vara i kontakt med sin kropp och med naturen. Och kosten är en upplagd väg dit. Själv hade jag matsmältningsproblem, smärtor och magsår redan innan jag fyllde 20. Jag åt magsyreläkemedel som godis. Jag visste inte vad det innebar att må bra. Det vet jag nu. Och så ska man röra på sig. Man får inga muskler av att äta nyttigt. Jag tränar tre gånger i veckan och när vi reser går vi en massa. Det är det bästa sättet att lära känna en ny plats på.

Jag använder mig uteslutande av organiska rengöringsmedel och nästa steg är min hud. Om natten producerar vår hud en perfekt och naturligt oljig ansiktskräm som skyddar dagen igenom – men detta förstör vi med dyra krämer fyllda med kemikalier. Det är ju jättedumt.

Syndar du aldrig?

Hmmm… Bra fråga. Jag älskar god choklad. Jag har en speciell chokladhylla som jag söker mig till emellanåt. Just nu är min favorit Booja Booja salted caramel, mums!