Möt Brith Bogårdh - en integrerad ”flyttfågel”

Ni som har läst En Sueco en längre tid kommer denna gång att känna igen personen i månadens Profil. Hon har ett starkt intresse för politiska frågor och sticker inte under stol med sina åsikter kring orättvisor. Hon kan prata spanska och under de fem månader om året som hon spenderar i Spanien lever hon ett vardagsliv integrerat i det spanska samhället. Tack vare detta var hon en sann tillgång när En Sueco tidigare hade en artikelserie som hette ”Ett ögonblick”, där en panel varje månad svarade på aktuella frågor.

En flyttfågel

Brith Bogårdh är en av dem som kallas ”flyttfågel” på kusten. Den ”bästa tiden av året” för svensk räkning spenderar hon i Sverige, där hon och hennes make Christer bor i ett pittoreskt rött hus med vita knutar (modellen större) omgivet av prunkande grönska och med växthus där både vindruvor och persikor trivs tillsammans med svenska grönsaker. Ja, det är riktigt idylliskt, så där att utlandssvenskar börjar längta tillbaka till Sverige. Men så när höstmörkret faller på och temperaturerna kryper nedåt packar hon väskan och flyttar tillsammans med Christer till ”den bästa tiden på året” i Spanien, närmare bestämt till Fuengirola. Här hyr de återkommande en atico (taklägenhet) mitt i stan, och grönskan har hon även här, med en härlig utsikt över en stor park.

Och en volontärarbetande sångfågel

Under vinterhalvåret i Spanien njuter Brith av vädret och vardagslivet, och även om hon stortrivs i lugnet på den stora takterrassen har hon ett mycket aktivt liv i Fuengirola.

”På tisdagar brukar jag öva sång med kyrkokören, på onsdagar spelar jag kubb eller boule med en grupp vid parken Doña Sofía och en gång i veckan brukar jag arbeta som volontär i en second hand-butik. Butiken tillhör den spanska cancerföreningen AECC (Acociación Española Contra el Cáncer)”, berättar Brith och förklarar att intäkterna från butiken går till AECC:s arbete, som bland annat består av att förebygga, öka medvetenheten, följa med människor och finansiera onkologiska forskningsprojekt som möjliggör bättre diagnos och behandling av cancer, och att finnas som stöd till cancersjuka och deras familjer. ”Detta är mitt sätt att bidra och ge tillbaka till Spanien och lokalsamhället i Fuengirola, som välkomnar mig varje vinter”, förklarar hon och fortsätter att berätta om arbetet i butiken: ”Det är faktiskt riktigt roligt att hjälpa till. Mina arbetsuppgifter består bland annat av att ta emot donationer – både kläder och andra saker. Dessa sorterar jag och hänger ut i butiken. Jag prissätter också och klär skyltdockorna. Det med skyltdockorna är lite lustigt, för vi som jobbar i butiken har lite olika stilar, så skyltdockorna tenderar att byta kläder rätt ofta. De flesta volontärer är spanjorer och talar endast spanska, så jag är en av få som talar engelska och andra språk, varför en del kunder kommer in bara när de vet att jag jobbar, så att de kan prata engelska med mig – ibland vill de ha stiltips, få råd och en del kommer in bara för att säga hej.”

Fynd för småslantar

Brith berättar att hon kom i kontakt med välgörenhetsarbetet då hon själv gick in som kund för första gången. Hon var på jakt efter en klänning, och hittade en riktigt fin, som hon köpte för bara några euro. När hon senare hittade samma klänning på internet såg hon att det var en spansk designerklänning. ”Man kan verkligen göra fynd. Folk lämnar in jättefina plagg, i alla möjliga stilar, och priserna i butiken är verkligen bara några euro”, säger hon.

Att jobba i AECC-butiken är bara ett av de sätt som Brith integrerar sig i det spanska närsamhället – inte för att hon direkt tänker att nu ska jag integrera mig utan mer för att hon vill vara aktiv och för att bidra till en hållbar konsumtion.

En svart ros för orättvisor

Något annat som gett Brith ett socialt och integrerat liv i Spanien är Café Feminista Fuengirola-Mijas, som hon kom i kontakt med på stan under en av deras demonstrationer. Brith står för det hon tror på och tillsammans med Café Feminista- vännerna beger hon sig beslutsamt ut och deltar i informationsmöten kring eller demonstrerar mot olika frågor som till exempel ojämställdhet eller mäns våld mot kvinnor, bara för att nämna två exempel. Vid informationsträffarna och demonstrationerna, som ju sker på spanska, tar hon själv initiativ till att gå runt och förklara för utländska personer som stannar till vad budskapet handlar om. Och Brith kan alltid kännas igen vid dessa tillfällen, ofta även i vardagen, då hon har till vana att bära en rosa hatt med en svart blomma – där den svarta blomman just representerar samhällets mörka baksidor.

Miljö- och hjälpprojekt

Sitt intresse för politiska frågor, rättvisa och att hjälpa till har Brith haft hela sitt liv. Under sina 40 år som lärare (först som mellanstadielärare och senare som språklärare i svenska, engelska och spanska på högstadiet) och därefter som SFI-lärare, har hon även försökt engagera sina elever i olika projekt. Hon var dessutom mycket tidig med att ha med en miljöaspekt liksom ett internationellt perspektiv i både undervisningen och projekt.

Bland annat deltog hon i utbytesprojekt där hon reste till Mexiko med fem elever och en kollega för att rädda utrotningshotade sköldpaddors ägg. När hon var aktiv i Lärarförbundet, som ju bland annat arbetar med internationella frågor, deltog hon i ett annat projekt. I detta reste hon tillsammans med en grupp till Zimbabwe för att utveckla deras fackliga arbete i demokratisk anda, samt bidra med material och andra medel till behövande.

Britt är öppen, social och har god människokännedom, vilket hon har med sig sedan barnsben, då både hennes mamma och mormor var starka kvinnor med moderna tankar. Sedan barnsben har hon också med sig devisen att om man vill något så ska man försöka – ”Det värsta man kan få är ett nej”, ler Brith varmt, och fortsätter att berätta: ”Ta till exempel resan till Mexiko. Det var i grunden min idé, så jag behövde ’ro hem projektet’. Därför bjöd jag först in till en väl förberedd presentation om resan och hur vi skulle rädda de utrotningshotade sködpaddornas ägg, och fick ja. Sedan, med hjälp från olika sponsorer och tack vare bidrag till projektet hade vi möjlighet att komma iväg.”

Önskar bidra med glädje

När jag avslutningsvis frågar Brith om vad hon tror att hon själv kan bidra med i hennes direkta närsamhälle i Fuengirola, förutom volontärarbetet för AECC, svarar hon eftertänksamt: ”Jag hoppas att folk uppskattar min spontana glädje, att jag ser dem, att jag hälsar på dem och talar med dem på deras eget språk, de brukar i alla fall stråla upp, och gärna stanna för en pratstund. Jag hoppas att de ser mig som en utlänning som visar uppskattning för deras kultur och deras samhälle. Det kostar inget att vara vänlig.”

När vi sagt hej då hör jag bakom mig hur Brith hälsar på en granne med ¡Hola señora! och grannen å sin tur glatt hälsar tillbaka med ett ¡Qué tal!

Kort info

Namn: Brith Bogårdh

Född: 1947 i Stockholm

Bor: I Granhammar i Kungsör

Familj: Maken Christer, 4 barn, 13 barnbarn och 1 barnbarnsbarn

Gör: Aktiv pensionär

Tips i Fuengirola: Besök den härliga parken Parque del Sol, vid stadens bibliotek. Detta är en grön lunga med stigar som leder runt i grönskan, vattenfall och träbroar, dessutom finns där ett trevligt colombianskt café och en lekpark.