Ett år med PP

Och hur beslut under 2012 stakar ut vägen för 2013Ett år har nu gått sedan det konservativa partiet återigen övertog regeringsmakten i Spanien. Partido Popular (PP) vann i november 2011 valet med absolut majoritet och en månad därefter utpekade den kommande statsministern, Mariano Rajoy Brey, sina 13 ministrar, som är det minsta ministerlaget i demokratins historia. Fyra kvinnor och nio män och en genomsnittsålder på 55,4 år.
Den nyfödda regeringen övertog en stadigt ökande arbetslöshet och ett underskott i statens budget på 8,9 procent, som i början av året skulle visa sig vara 9,4 procent, vilket var långt ifrån de 6,3 procent som hade avtalats med EU. Förväntningarna på att PP kunde skulle kunna vända den negativa trenden var gigantiska, och även om man snabbt satt på spisen för att få vattnet att koka så sjuder det fortfarande – de olika åtgärderna som satts in har fortfarande inte visat sig ge önskat resultat.
Man kan lätt lockas till att tro att hela regeringens tid har gått till att balansera upp den ekonomiska slagsidan, men även om tiden naturligtvist har präglats av den finansiella oron och den ökande arbetslösheten så har året även bjudit på två generalstrejker, vilket är ett nytt rekord, ökad osämja med Gibraltar och ytterligare ett steg mot självständighet i Katalonien.
En lång lista av nya lagar, förordningar och regler har precis trätt i kraft.
Det har inte varit några ministerskiften eller ändrade poster bland de från början utvalda ministrarna, som utöver statsministern själv och vicestatsminister samt talesman Soraya Sáenz de Santamaría Antón, som alltid står bredvid, allstå består av de samma tolv personer som var med från starten.
Vi har under det gångna året följt de tolv ministerierna och hittat både det ena och det andra samt några av de problem som oundvikligen kommer att känneteckna det nya året.

Livstidsfängelse, abortrestriktioner och rättvisa för de rika i justitieministeriet
Justitieministeriet i allmänhet och speciellt justitieminister Alberto Ruíz-Gallardón har gjort allting för att få uppmärksamhet.
Det mest revolutionerande tilltaget från detta ministerium har varit införandet av regeln som dikterar att man kan kvarhålla en fånge som har avtjänat sitt straff om en domstol anser att personen fortfarande utgör ett hot mot samhället. Man har även ökat skyddet till brottsoffer.
En åtstramning av abortlagen är en av ministeriets egna käpphästar, men trots mycket stormande kring ämnet har det fortfarande inte fattats ett slutgiltigt beslut gällande ändringar. Ruíz-Gallardón har dock bl.a. uttalat att han inte anser att ett missbildat foster bör vara laglig grund till att genomgå en abort.
Även ändringen av lagen Ley de Asistencia Juridica Gratuita är omdiskuterad, varmed inte längre alla kan lägga in en stämning utan att betala för det. Det görs för att begränsa missbruk av systemet. Såhär långt har man kommit överens om att göra undantag för kvinnor och män som utsatts för våld i hemmet, som fortfarande ska kunna anmäla brottet utan att behöva betala. Men kritikerna menar att rättvisan nu enbart finns till för de rika.

Konflikt med Gibraltar, Marocko och missilsköld i utrikesministeriet
Utrikesminister José Manuel García-Margallo inledde året med att kalla Gibraltar för ”spanskt” under ett möte i Bryssel. Normalt är det populärt att säga så bland spanjorer, men han fick en viss kritik eftersom han ännu inte hade stämt av den officiella åsikten om den brittiska kolonin med den övriga regeringen. Men han gav uttryck för det sedvanliga ställningstagandet att inte godkänna Storbritanniens rätt till området och garanterade de spanska fiskarnas säkerhet i vattnen kring klippan. Situationen är fortfarande känslig.
En annan komplicerad granne är Marocko, som Spanien gör allt för att hålla sig på rätt köl med på grund av fiskeavtal, export och det nordafrikanska landets insats mot terrorism och immigration. Än så länge har utrikesministeriet undgått händelser värre än angreppet på hägnen vid gränsen omkring Melilla, var Marocko har stöttat Spanien aktivt.
I samarbete med försvarsministeriet har utrikesministeriet dessutom ingått ett avtal med USA om installation av delar av missilskölden på militärbasen Rota vid Cádiz.
Under året lanserade Garcia-Margallo dessutom ett PR projekt, Marca España, som skulle sprida Spanien utomlands, men initiativet har inte fått önskat resultat, vilket sägs bero på krisen.
De spanska idrottsmännen är fortfarande bättre på att marknadsföra landet än käcka slogans.

ETA, al-Qaida, vallagen och kinesisk maffia hos inrikesministeriet
Under Jorge Fernández Díaz har ministeriet bidragit till att arrestera ca 30 förmodade ETA-medlemmar och orsaka den baskiska terroristorganisationen stor skada, även om den fortfarande inte är helt upplöst. Vapenvilan håller dock fortfarande i sig.
En av de mest rosade tilltagen har annars varit en reform av vallagen som nu tillåter invånare från Baskien och Navarra, som tidigare fördrivits på grund av ETA, att rösta vid vallokalerna i de två regionerna. Därmed menar man att man kommit till rätta med en del av de orättfärdigheter som har ägt rum under de över 50 åren som präglats av terrorism.
Utöver det har den spanska polisen anhållit flera förmodade medlemmar av al-Qaida, som ska ha planerat attentat i Spanien och i andra europeiska länder, liksom att man har avslöjat en enorm kinesisk maffia, och över 100 personer har gripits, i en operation som gått under namnet La Operación Emperador.
Ett av de mest kontroversiella beslut som träffats inom inrikesministeriet har varit frigivningen av ETA-medlemmen Jesús María Uribetxebarría Bolinaga, som frigavs för att han hade cancer. Beslutet har kritiserats kraftigt från flera olika håll, bl.a. från organisationen för ETA:s offer.

Fred och avdrag inom försvarsministeriet
Försvarsministeriet, och därmed Pedro Morenés Eulate, har hållit en så låg profil att det knappt har hörts några kritiska röster från oppositionen.
Ministeriet har ingått en avdragsordning på inköpt mekanik samt vapen för 25 miljarder euro, ett köp som den före detta regeringen (PSOE) inte kunde betala och ministern blev populär genom att säga att ”Spanien betalar sin skuld”. Under 2013 ska pengarna fås fram genom att ta hem 75 procent av de utstationerade trupperna från Afghanistan och 50 procent av trupperna från Libyen, liksom att exporten till bl.a. Saudiarabien av vapen tillverkade i Spanien kommer att öka.

Elräkningar och strejk hos industriministeriet
Industriministeriet, som även är ministerium för energi och turism, har en egen skuldkris att tackla.
Trots att priserna på elektricitet har ökat med över 80 procent, inom loppet av de senaste tio åren, har energisektorn ackumulerat ett underskott på 24 miljarder euro. Därför arbetar ministeriet, med José Manuel Soria López i spetsen, på en plan som ska ge ett hållbart energisystem utan att det ska drabba konsumenterna.
En av åtgärderna har varit att minska bidragen till kolgruvorna på 63 procent. Det resulterade dock i ett uppror från gruvarbetarna som under en demonstration råkade i konflikt med polisen.
Inom turismen har inga väsentliga initiativ tagits, trots att det är en av landets viktigaste inkomstkällor.

Matpriser och vägen till Kyoto från jordbruksministeriet
Även jordbruksministern Miguel Arias Cañete bär på några tunga punkter vilka är mat och miljö.
Just inom det förstnämnda har ministeriet infört en mängd ändringar som ska öka sektorns konkurrenskraft samt förbättra balansen mellan de olika leden i matvarudistributionen. Det i sin tur ska bidra till att säkra konsumenternas matvaror till rimliga priser. Grossisterna har dessutom fått en extra skatt, vilken har rosats.
Gällande miljön menar ministern att Spanien är ”mycket nära” att uppnå kraven i Kyotoprotokollet, vilket sägs vara resultatet av att man har köpt CO2-utsläppsrättigheter från Polen.
Utöver det har man infört en se-igenom-fingrarna-regel i kustlagen, Ley de Costas, varmed många av de illegalt byggda bostäderna längst kusterna kan få stå kvar under de kommande 75 åren. Det har som förväntat resultera i ett ramaskrik från miljöorganisationer som anklagar ministern för att tillgodose ekonomiska intressen framför miljön.

Reformer och ”förspanskning” av kataloner i utbildningsministeriet
Landets utbildningsminister heter José Ignacio Wert Ortega, och han är även kultur- och idrottsminister. Ministeriet har under det gångna året infört en reform av utbildningssystemet som ska sätta stopp för det stora bortfall av elever, vilket är dubbelt så stort som genomsnittet i OECD-länderna. Wert är den minst populära ministern och det beror främst på hans uttalanden om att katalanska skolbarn för ”förspanskas”, alltså inte undervisas på katalanska. Det fick kung Juan Carlos att yttra några ord om ministern till statsminister Mariano Rajoy.

Arbetslösheten och krig mot bedrägerier samt svartjobb i näringslivsministeriet
En arbetslöshet som uppgår till 25 procent, som är hela 50 procent bland unga under 25 år, skapar bilden hos näringslivsministeriet och under detta Seguridad Social.
Ministern Fátima Báñez García har dock ihärdigt försvarat arbetsmarknadsreformen som hon menar kommer att göra skillnad på lång sikt. Hon pekar även på att det idag är 50 procent fler sysselsatta än 1996.
Ministeriet har dessutom inlett ett krig mot sjukförsäkringsbedrägerier och mot svartjobb. Arbetsmarknadsreformen har inte varit lika välkommen i alla kretsar, speciellt inte hos fackföreningarna, då den bl.a. gör det billigare för arbetsgivare att avskeda personal, liksom att anställningsvillkoren kan ändras över tiden.

Flygplatsutförsäljning, avblåsta strejker och färre motorvägar från Fomento
Fomento (ministeriet för offentligt arbete) och dess minister Ana Pastor García har omstrukturerat det statsägda flygplatsbolaget Aena, som driver landets flygplatser. Flera flygplatser har fått reducerade öppningstider och privata investeringar har välkomnats för att reducera bolagets förlust med ungefär hälften. Under 2013 ska även tågrälserna delvis privatiseras, varmed man hoppas att AVE-nätverket ska bli mer lönsamt och hålla biljettpriserna nere.
Ministeriet har fått ros för att förhandla i konflikten mellan Iberia och flygbolagets piloter, varefter deras fackförening, Sepla, har avblåst strejker.
Ris har dock kastats efter Pastor efter beslutet om att bromsa investeringar inom infrastruktur till mindre än en enda procent av bruttonationalprodukten. Det samma gäller då ministeriet inte har stöttat flertalet av krisdrabbade företag som driver betalmotorvägarna, varmed flera av dem har nu har gått i konkurs.

Utskällning, amnesti och garanti för betalda räkningar hos finansministeriet
Många av de åtgärder som finansministeriet och minister Cristobál Montoro Romero har infört har inte helt oväntat varit bland de mest utskällda bland befolkningen.
En av dem är den amnesti som man har gett de förmodade skattebetalare som har mottagit betalningar på utländska konton och till dem som har mottagit pengar under bordet om de har deklarerat dessa intäkter till skatteverket. Man ska endast betala 10 procent i skatt och så kommer det inte ställas några frågor om någonting. Regeringens mål med detta har varit att få in flera miljarder euro till statskassan, men än så länge är det endast tal om en miljard.
Finansministeriet har dessutom infört ändringar kring lokalt styre, varmed antalet kommunborgarråd och ämbetsfolk i kommuner och regioner ska reduceras för att eliminera en del av den kostsamma överadministrationen. Man har även tagit klivet fram och garanterat betalning till de privata företag som har eller har haft obetalda räkningar liggande i byrålådorna hos regioner och kommuner.
Pensionärerna håller inte Montoro om axlarna då de inte längre kan förvänta sig att pensionerna blir reglerade, vilket annars var ett av PP:s absoluta vallöften.
Det var även detta ministerium som låg i täten för momsökningarna. Den generella momssatsen ökade från 18 till 21 procent, den reducerade från åtta till tio procent, medan en del områden fick momsen ändrad från den reducerade till den generella, alltså med en ökning av 13 procentenheter. OECD uppmanar förövrigt till en ytterligare ökningar.
Mer populärt har det varit, bortsett från de direkt berörda, att man har tagit bort den traditionella extra månadslönen som tjänstemän och politiker annars har mottagit inför jul varje år.

Användarbetalning och avskaffande av hälsoturism hos hälsoministeriet
Ytterligare en minister med fler departement är Ana Mato Adrover, vars samlade titel är hälso-, social- och jämställdhetsminister.
Hälsoministeriets viktigaste åtgärd har varit införandet av egenbetalning av medicin, vilket har minskat de offentliga utgifterna på den fronten med omkring 20 procent. Detta beslut har kritiserats, men har även ansetts som nödvändigt. Spanien har för övrigt den billigaste medicinen i Europa.
Icke-akutpatienter ska nu även själva betala för ambulanstransport.
Det mest diskuterade steget har dock varit att man har fråntagit utlänningar, som inte har uppehållstillstånd i landet, deras rätt till att använda den spanska sjukvården, vilket har gjorts för att minska antalet utlänningar som kommer till landet bara för att få gratis behandlingar, det som kallas hälsoturism.

Underskott och problem för finansministeriet
När finansminister Luis de Guindos Jurado tog jobbet på finansministeriet möttes han av en sektor med allvarliga problem. Här fanns underskott, bankproblem och en riskpremie som sträckte sig långt över den röda markeringen.
De Guindos bad om en kredit på upp till 100 miljarder euro till pengainstituten, vilket blev lånet från EU, som fortfarande diskuteras, och han tvingade de svagaste bankerna att fusionera. Han överförde snart 23 miljarder euro till Bankia, vilket var startskottet på en mängd demonstrationer då många människor menar att regeringen valde att rädda banker istället för vanliga människor.
Kanske lyssnade regeringen lite; i alla fall följde man upp med en ny regel gällande vräkningar, varmed de låntagare som inte kan betala amorteringarna på deras lån får en frist på två års avdragsfrihet, även om den nya regeln innehåller en mängd undantag.
Omkring 350 000 spanska bostadsägare har under de senaste fyra åren tvingats lämna in sina nycklar till banken.
Finansministeriet har även infört en ny lag gällande stängningstider, eller öppettider om man så önskar, så nu kan butiker ha öppet under tio och inte endast åtta helgdagar under året, och ännu fler öppetdagar får butikerna i de mest besökta kustområdena. Man har även gett butiker lov att rea ut varor hela året, med början detta rebajasår, 2013.

Källor: ABC, El Mundo och El País