Näthat

Det är inga fina ord. Faktum är att orden ovan är ord som ungdomar i 15-årsåldern, som En Sueco talat med, säger att de dagligen möter på internet. Och faktum är också att hat på internet ökar. Det räcker med att surfa ett liten stund – läsa bloggar, följa diskussioner i sociala medier m.m. för att se hot, lögner, kränkande och hatiska uttryck. Och det är just det som avses med näthat.

Uttryck fyllda med hat är i sig ingenting nytt. Det har historien sett genom alla tider, men det har varit hörbart och synligt. I skolan har lärare t ex kunna uppmärksamma om elever har varit elaka mot varandra under t ex raster, likaså har det gått att uppmärksamma på arbetsplatser, på gator och torg. Med internetutvecklingen har dock dessa uttryck funnit ny mark i t ex bloggar, sociala medier och anonyma e-mail. En värld, som även om den är dold mot läraren i klassrummet eller föräldern i hemmet, är öppnare och mer utspridd än någonsin för omvärlden. Och rykten, hot samt lögner kan spridas till ett obegränsat antal människor genom en enkel knapptryckning. Och de försvinner inte. Dessutom har det eskalerat med uttryck som sällan uttalas direkt ansikte mot ansikte, trots att det är lika olagligt att sprida lögner och kränkande uppgifter på internet som i ”verkliga livet”. Liksom att det är olagligt att utsätta någon för hot eller trakasserier, oavsett om det sker i ett personligt möte, per sms eller e-mail. Men det kan vara svårt att se var gränsen går, om det är olagligt eller bara elakt. För Medan förtal, förolämpningar, hot och ofredande är olagligt – att kalla någon lögnaktigt för t ex pedofil, eller sprida foton från t ex sexuella sammanhang, om den iblandade personen inte gett sitt medgivande till det, är det t ex inte olagligt att säga rena åsikter och personliga ställningstaganden, som att säga att man hatar någon, om det inte ligger en hotbild bakom.

Ministudie

Som en ministudie i ämnet bjöd En Sueco in 16 svenska ungdomar till en diskussionskväll på Svenska kyrkan i Fuengirola. Kvällen började med att ungdomarna högt och tydligt fick säga bland annat de inledande orden i denna artikel till varandra, för att sedan kommentera hur det känns att höra sådana ord. Reaktionerna lät inte vänta på sig: ”Det här är ju jättehemskt”, sa en av dem, en annan sa: ”Det här är inte så kul”. Ungdomarna höll med om att de angivna orden syns frekvent på sociala medier, men att det inte är ord som uttalas ansikte mot ansikte. Inställningen till näthat och -mobbing var generellt att det mest är unga, i grundskoleålder, som befattar sig med det samt använder grova ord. En del sa dock att de sett att även äldre befattar sig med kränkningar på nätet, men då med ironiladdade ord och sarkasm samt mer ”bakom ryggen” på den utsatta. Och i fallen med ironi och sarkasm menade en av ungdomarna att mottagaren bör kunna förstå och utläsa budskapet, och inte alltid ta orden ordagrant.

När diskussionen ledde in på att även bilder kan räknas som kränkande framgick att det inte är självklart bland ungdomar att bilder på internet, liksom ord, kan ligga till grund för kränkningar.

En sann berättelse*

En Sueco har även träffat Göran, som i vuxen ålder utsatts för näthat.

Det hela började för ca ett år sedan, när Göran arbetade som arbetsledare på ett svenskt företag, stationerad i utlandet. En dag fick kontoret en ny medarbetare, Margareta, som flyttat utomlands tillsammans med sin make och barn. Egentligen låg Margareta i skilsmässa, sa hon i första mötet med Göran, men hon och maken skulle bo ihop tills skilsmässan var avklarad.

Efter en tid kom Margareta gråtandes till Göran och berättade att maken hade en utomäktenskaplig affär. Göran tittade frågande på Margareta och frågade om hon inte skulle skiljas? Margareta skruvade på sig och svarade att de skulle ge varandra en chans igen. När liknande händelser upprepades sa Göran till Margareta att hon nog skulle besluta sig för att satsa på äktenskapet och söka samtalsterapi för henne och maken eller genomföra skilsmässan.

Kort därefter uppsökte Margaretas make, Lars, upp Göran och frågade varför Göran sagt åt Margareta att hon skulle kräva skilsmässa – någonting som Lars påstod sig fått veta från säker källa. Göran förklara att det inte var det som hade sagts, när plötsligt Margareta steg in i rummet och förklarade att det hade han visst. Göran förstod att det handlade om ett osunt förhållande, vari maken hade ett mentalt övertag, och nu när alla tre var inne på hans kontor bad han paret en gång för alla att lösa sitt privatliv hemma.

Händelsen utgjorde startskottet för någonting som kommit att prägla Görans liv under det senaste året. I små inlägg på sociala medier, till att börja med, kommenterade Lars vardagshändelser som ägde rum på kontoret, efter att troligtvis erhålligt information från Margareta. Till en början var Göran helt ovetande och det var först när hans vän fann ett osant påstående om Göran, på internet, som Göran googlade sitt namn och fann flera inlägg vari han nämndes på sociala medier, med Lars som avsändare. Göran konfronterade Lars kring det men Lars hänvisade bara till yttrandefriheten. Inläggen eskalerade till rena lögner om hela Görans familj, personpåhopp och hot, till och med sabotage för företaget, stöld av dokument samt e-mails till ledningsgruppen. Allt detta trots att Göran och Lars bara träffats tre gånger.

När En Sueco träffar Göran ligger det en trave papper på bordet med bland annat ett 100-tal Twitterinlägg. Han har sparat och dokumenterat varje enskild händelse.

Eftersom Göran var på utlandsuppdrag för ett svenskt företag när trakasserierna kontaktade han först företaget för att få hjälp. De hänvisade till svenska datainspektionen, som i sin tur hänvisade tillbaka företaget – då relationen mellan de inblandade var genom samma arbetsplats. Det var inte förrän Göran fick kontakt med Twitter, som gav tips om att anmäla alla inlägg som ”abuse user”, som Twitter stängde av Lars, och Göran kunde göra en polisanmälan om kontaktförbud. Och det var först då som polisen i sin tur började undersöka fallet, trots att Göran polisanmält händelserna tidigare. Till en början var polisens svar att de inte kunde verkställa kontaktförbud då de sociala medierna, på Görans begäran, raderat alla inlägg, men tack vare god dokumentation, sparade skärmdumpar och vittnen till meddelanden, så har han tillslut fått igenom kontaktförbud.

I dag har det varit tyst från Lars sida i några månader, men Görans oro, för sin familj och sig själv, lever kvar. Han frågar sig vad en människa kapabel till att publicera grova lögner, hota samt stjäla är ytterligare kapabel till?

Så säger den spanska polisen

En Sueco kontaktade den spanska polisen för att höra hur man ska gå tillväga om man utsätts för näthat och svaret vi erhåll var:

”Vi rekommenderar dig att ta kontakt med närmaste polisstation för att lägga in en anmälan. Medtag all dokumentation som du har i ärendet.”

Bra att vet är att det måste gå att identifiera personen bakom brottet för att kunna göra en anmälan. Dokument i sin tur kan vara så kallade ”skärmdumpar” eller sparade dokument, som kan framvisas som bevis. Det är bra om dokumenten bevittnas av en tredje part, som intygar att de är äkta.

Det kan vara svårt att veta om någontings är olagligt eller om det bara är elakt. Ofta beror det på syftet eller situationen. Ca 10 procent av landets 15-åringar sägs någon gång ha drabbats av nätmobbing och under 2013 registrerades 1 172 fall av hatbrott i Spanien.

Den Europeiska Dataskyddslagen

Europiska Kommissionen föreslog 2013 en omfattande reform av EU:s regler kring personuppgiftsskydd, vilket stärkte individuella rättigheter i det som internetutvecklingen medför. Ett stort steg togs den 13 maj 2014 när EU-domstolen fastslog en dom att vissa personer (som i fallet som beskrivs tidigare) kan begära att sökmotorer tar bort specifika resultat för sökfrågor som innehåller personens namn, om personens integritet väger tyngre än intresset av att ta del av sökresultatet. Det är ett stort steg för alla dem som dagligen utsätts för och kämpar mot näthat.

Nätvett:

• Var kritisk – mot vad du läser, ser och hör på internet. Är källan pålitlig?
• Håll dig till sanningen – och ange ditt riktiga namn när du postar eller kommenterar.
• Såra inte – tänk efter innan du skriver eller delar material som handlar om andra än dig själv.
• Säg till – om du ser någonting som du tycker känns obehagligt är det bra att anmäla, oavsett om det handlar om dig själv eller inte.
• Tänk efter före – på hur den mottagande personen kan uppfatta det du skriver.

*Namnen i avsnittet ”En sann berättelse” är fingerade med hänsyn till fallets karaktär och då det fortfarande är aktuellt. Likaså anges inga citat och heller inga inlägg. Redaktionen har personernas riktiga namn samt har fått ta del av fallets dokument.