Vår framtid – Spanien får sin första skolreform på 40 år

 

”När vi får i uppgift att vidareutbilda lärarkåren i en skola är det första vi gör en behovsanalys. Det räcker inte med att bara prata med en skolinspektör, man måste även lyssna till lärarna själva och höra vilka områden de själva känner sig otillräckliga inom. Ibland är det inte de verktyg som de själva efterfrågar de som det egentligen är behov av. Det är en komplicerad uppgift men man måste analysera sig fram till vad det är som lärarna egentligen har behov av att bli undervisade i för att själva bli bättre på att undervisa”, berättar Juan Bueno.

 

Det är denna process, om än i större skala, som regeringen nu ska påbörja när den nya skolreformen ska utformas. Ett politiskt tilltag utan like gör att en skolreform kan komma att se dagens ljus redan till sommaren. Tillsammans med de övriga politiska partierna har minoritetsregeringen nämligen så sent som i december fattat beslut om att färdigställa en ny skolreform inom ett halvår. Dock manar Spaniens utbildningsminister Iñigo Méndez de Vigo (PP) till försiktighet kring denna reform, som kommer påverka utbildningssystemet de kommande 15-20 åren, och påpekar att det är bättre att göra sakerna ”ordentligt” än ”snabbt”, varför han inte vill uttala sig om när en ny reform kan komma att vara färdig, oavsett påtryckningar från regeringen.
”Det handlar om att göra en grundlig utvärdering av det nuvarande skolsystemet, och för att göra det måste man fråga och lyssna sig fram”, säger Méndez de Vigo om den process som kan tänkas visa sig bli långdragen, speciellt i ett land som Spanien – som ju inte är direkt känt för sin effektiva byråkrati.

Kanske lite överraskande är att de spanska lärarna faktiskt visar framfötterna med hänsyn till hur de gärna vill undervisa.
”Mindfulness är någonting som många lärare efterfrågar. De önskar få sina elever att reflektera över frågor och problem samt få dem att se saker och ting ur olika vinklar. Mitt jobb som konsult är att ge lärarna verktyg till detta samt att få dem att bli självsäkra nog till att använda dessa verktyg i sitt arbete”, berättar Juan. Och med hänsyn till den av skandinaver så illa omtyckta utantillinlärningen säger han: ”Det börjar faktiskt ses en förändring i den spanska skolan. Man börjar uppmärksamma att det bara är det mest nödvändiga, såsom tabeller etc. som bör memoreras, medan det i många andra tillfällen är mest förnuftigt att bara känna till hur och var man kan hitta nödvändig information. T ex läggs inte längre så mycket fokus på att eleverna ska komma ihåg varenda sjö samt varenda flod i hela Spanien utantill, däremot ska eleverna känna till de miljömässiga faktorerna som påverkar ekosystemet.”
Därmed förändras undervisningsmetoden sakta men säkert till att grundas mer på problembaserad inlärning, likt den som vi känner igenom från den skandinaviska undervisningsformen.

Ett av syftena med den planerade reformen är att minska antalet elever i Spanien som hoppar av skolan utan slutförd utbildning. Trots att siffran för avhoppade elever är historiskt lågt för Spanien just nu (de senaste mätningarna visar att 19,4 procent hoppar av skolan) är den dubbelt så hög som genomsnittet i Europa och långt ifrån det europeiska målet på max 15 procent år 2020. Och det är inte bara elever som hoppar av som skapar den mörka statistiken utan även elever som tvingas gå om ett läsår, vilket också belastar undervisningssystemet.
”Det är alltför många elever som går om en årskurs och resultaten från PISA visar att detta inte bara är ineffektivt utan att det även är omotiverande för eleven samt dyrt för systemet”, säger Andreas Schleicher, ledare på OECD:s avdelning för utbildning och kunskap. I konkreta siffror har 31 procent av alla 15-åriga elever i Spanien gått om ett läsår jämfört med det europeiska genomsnittet som är 11 procent.
Alla parter är överens om att det måste till en förändring i hur lärare bedöms och formas under hela deras karriär så att deras utbildningar följer samhällets utveckling.

När man inom den spanska regeringen talar om det perfekta utbildningssystemet sneglas det på det finska skolsystemet. Finländarna tänkte nämligen till en extra gång när de skapade deras skolsystem varför spanjorerna har tänkt sig att kopiera denna modell när det handlar om ”hållbarhet”, då de gärna vill ha en reform som ska hålla för framtida regeringars påhitt. Juan Bueno ställer sig också bakom den finska modellen, som han känner till då han har medverkat till utvecklingsprogram i både den finska skolan i Los Pacos samt Svenska skolan i Fuengirola.
”Det är inte norm i Spanien men vi hade det på den skola som jag var inspektör på, ett utvecklingsprogram där lärarna från dessa två skolor ingick i ett utbytesprogram med våra lärare för att dela erfarenheter och för att få inspiration, och det har både jag och mina anställda fått ovärderligt mycket inspiration och kunskap av”, berättar han.

 

Och Juan är mycket optimistisk med hänsyn till skolreformen: ”Det krävs en insats från alla som är inblandade liksom att det kräver att alla engagerar sig. Men får vi till en reform så kan vi förändra undervisningssystemet i detta land på 4-5 år”, säger Juan Bueno med självsäkerhet och passion om det utbildningssystem som han brinner för.

 

Det blir onekligen spännande se om det blir en ny skolreform i landet och det råder inga som helst tvivel om att den spanska skolvärlden nu står inför en stor utmaning: de ska ge lärarna redskap till att utbilda de unga så att de kan få arbeten, som ännu inte finns, vari de ska använda teknologi, som ännu inte uppfunnits, för att lösa problem, som ingen ännu har föreställt sig i ett samhälle, som ingen vet hur det kommer att utvecklas.