Delningsekonomi - Förtroende är den nya valutan

Det är dyrt att leva. Därför är det många som tar en genväg utanför konsumentkarusellen, och ännu fler måste förhålla sig till den nya konsumtionskulturen som håller på att utvecklas i en allt högre fart. Tankar, idéer och alternativ på delningsekonomi verkar inte gå att stoppa.

Helt konkret handlar det om att byta tjänster. Man hyr, delar samt lånar, och på så sätt hjälper man varandra. De flesta känner säkert igen det från Airbnb, som går ut på att personer världen över hyr eller hyr ut bostäder. Och när det kommer till körningar finns den applikationsbaserade taxi-tjänsten Uber vars popularitet skjuter i höjden.
”Delningsekonomi är någonting som vi har använt oss av hela livet med familj, vänner och kollegor. Ett exempel är när vi nu till helgen ska ut och vandra och vi alla kör i samma bil, eller när jag lånar ut 100 euro till en vän och får tillbaka dem veckan därefter, eller när mina syskonbarn tar över mina barns urvuxna kläder. Allt detta är exempel på delningsekonomi, som alltid har funnits, om än i liten skala. Nu, tack vare teknologi och sociala medier har det nått en helt ny dimension, som förr var otänkbar”, säger Albert Cañigueral, expert i delningsekonomi.

I delningsekonomi handlar det om utbud och efterfrågan. Folk använder det mest till att tjäna pengar eller att få saker och ting billigare.

Delningsekonomi är det nya svarta
Globaliseringen har varit en bidragande faktor till att världens länder kommit allt närmare varandra när det gäller ekonomi, politik och kultur, och vi handlar allt mer med varandra. Samtidigt har det blivit lättare att kommunicera med varandra härs och tvärs över länderna, vilket också ger delningsekonomin gott om utrymme till att växa sig allt större.

I länder som England, Frankrike, USA och Australien spred den sig som en löpeld. Och till och med i ett land som Sverige – där man betalar höga skatter och har ett stabilt välfärdssamhälle – börjar delningsekonomin att göra väsen av sig.

I Spanien, där det sociala skyddsnätet inte är lika starkt som det svenska, växer delningsekonomi explosionsartat. Här har trenden verkligen mognat och under de senaste två åren har det verkligen varit en stor boom.
”Delningsekonomi är viktigt i hela världen, inte bara i Spanien, men just i Spanien växer den mycket just nu. För delningsekonomi behövs tre ingredienser: Teknologi (t ex smartphones), internet och motivation, som har samband med krisen. Folk vill gärna tjäna mer”, säger Albert Cañigueral.

Tack vare delningsekonomi kan det omöjliga, eller i alla fall det svåra, nu göras möjligt.
”Krisen har tvingat människor att leta efter alternativ. Inte bara för att spara utan även för att tjäna pengar, och det i kombination med explosionen inom de sociala medierna, där man ju har möjlighet att dela varje dag. Ju mer du ger desto mer får du”, förklarar Albert Cañigueral.

Delningsekonomins många möjligheter
Men delningsekonomi handlar inte bara om unika bostäder till unika priser som i fallet med Airbnb. Även GoMore, som i Sverige erbjuder samkörning och privat biluthyrning i hela landet, har blivit mycket populärt. Här erbjuder privata bilägare lift för en smärre ersättning och vips så har man undkommit det offentliga transportsystemets priser, samtidigt som bilisten sparar bensinpengar och eventuell broavgift.

Spaniens motsvarighet till den svenska portalen GoMore heter BlaBlaCar, och den används flitigt av spanjorerna. En av dessa användare är María Sol Maldonado Gonzáles från Málaga.
”Det är klart att jag snabbt vill komma hem till min familj när det blir helg och komma undan de offentliga transportmedlen. Men först och främst handlar det om att spara pengar”, säger 19-åriga María Sol, som studerar i Granada medan familjen bor i Málaga. Och hon förklarar: ”En bussresa från Málaga till Granada kostar åtta euro medan folk från BlaBlaCar tar sex euro. I det långa loppet kan det ju sparas en hel del pengar. Det samma gäller resan till Antequera, där jag tidigare bodde och där jag har kvar många vänner. Så nu använder jag också BlaBlaCar när jag ska åka dit från Málaga. Det kostar ca tre euro, lite beroende på personen, men det är alltid billigare än de fem euro som det kostar att ta bussen.

BlaBlaCar och liknande verksamheter ska inte ses som hot mot den existerande infrastrukturen utan i stället som komplement.
”BlaBlaCar erbjuder mer kapacitet och man kan komma till platser dit offentliga transporter inte tar en. När jag var på skidresa till Andorra och vädret var dåligt ville jag åka hem, men det fanns inte plats på någon buss. Då använde jag mig av BlaBlaCar, som hämtade mig och släppte av utanför min dörr i Barcelona”, berättar Albert Cañigueral.

Utöver BlaBlaCar finns det i Spanien även en portal som heter Amovens. Här erbjuder människor med bil inte bara skjuts utan det kan också hända att någon hyr ut sin bil.

Byte, byte av tid
En annan variant på delningsekonomi är att handla second hand. Butiker, marknader och sidor på t ex Facebook blomstrar. Butiker med begagnade prylar och loppmarknader är i sig ingenting nytt då konceptet ju funnits i årtionden. Men second hand är dyrare, så det har fått sin alldeles egen mening på de sociala medierna, där personer, unga som gamla, flockas kring märkesvaror till förnuftiga priser.

I Spanien är det stort med begagnade varor och det är ett sätt att tjäna pengar på saker som man inte längre vill ha, i stället för att kasta eller skänka bort. Samtidigt kan folk hitta det de vill ha till ett acceptabelt pris.
”Vi har Wallapop, där man i sitt närområde hyr ur eller säljer begagnade saker på nätet. Det kan handla om allt från kläder till köksgrejer”, säger María Sol, som även nämner Vibbo och Milanuncios som liknande portaler.

Alternativa hjälpvägar
Ytterligare ett alternativ på delningsekonomi i Spanien är ”banco del tiempo”, på svenska ”tidsbanken”. Här är mottot: ”I denna bank vill vi inte ha dina pengar utan i stället din tid.”

Banco del tiempo är ett system vari man byter tidstjänster. Det betyder att det enda som man byter är just tiden. Har man två timmar över och gärna vill hjälpa någon som har ont om tid erbjuder man sin hjälp till att lösa vardagsbehov såsom att gå till matbutiken, städa, gå ut med hunden m.m. Och här har alla tjänster samma värde.
”Tiempo del banco är bra. Det finns fler än 100 av dessa ’banker’ i olika grannskap i Spanien. En del är bra, medan andra är mindre bra, och allt beror på vem som organiserar det. Från början kommer idén från England och systemet är ganska nytt i Spanien. Det är ett bra sätt att förstå att man kan hjälpa till och dela med sig av sin kundksap utan att bli rik på det”, berättar Albert Cañigueral.

Med tidsutbyte ges också möjligheten till att lära känna och lita på varandra, och för att medemmarna tillsammans lär sig lösa specifika uppgifter. Det finns helt enkelt inga gränser för vad delningsekonomi kan erbjuda.
”Delningsekonomi är bra då det är lätt och billigt, och ibland till och med gratis. Man hjälper andra människor och är överens om att hjälpa varandra”, säger María Sol, och fortsätter: ”Visst kan de vara så att man inte bidrar till samhället eller till att ekonomin ska bli bättre, för det handlar ju om svarta pengar. Man hjälper inte till att skapa någon tillväxt i ekonomin, som ju redan i förväg är dålig i Spanien. Men samhället hjälper inte heller dessa personer, så det är bättre att hjälpa varandra på detta sätt och stötta varandra när man inte har så mycket pengar.”

”Det som sker är att de aktiviteter som är satta i system varken kommer in eller ut, för att användarna ännu inte registrerat sig som företag eller frilansare. Det betyder att pengarna går runt skattesystemet och inte in i det”, förklarar Albert Cañigueral.

Som María Sol säger så handlar det om att hjälpa varandra på de plan där staten inte hjälper till. Man kan kalla det kollektiv konsumtion, den konsumtionen som de involverade har tillsammans, och det håller på att bli viktigare än självaste ägandet.

”Genom att allt fler förstår vad som är möjligt med kollektiv konsumtion kan det bli tal om ett helt nytt samhälle vari ägande inte längre är det viktigaste utan vari förtroende är den viktigaste valutan”, förklarar Albert Cañigueral, och fortsätter: ”Detta bidrar till att förändra våra värderingar, t ex när det gäller fast egendom. Folk börjar se fördelarna med den kollektiva modellen, där mellanhänder elimineras och där det skapas en gemenskap vari man sparar och eller tjänar extra pengar. Utan förtroende kan delningsekonomi inte existera. Det är förtroendet som är bränslet till interaktionen.”

Trots att delningsekonomi så småningom börjar normaliseras, samtidigt som att politikerna diskuterar hur de kan säkra säkerheten för dessa nya konsumenter, handlar det även om en allmän acceptans av delningsekonomi.
”Jag önskar att folk slutar att tala om det som någonting onormalt och i stället att vi får in det som någonting vardagligt, som någonting så enkelt som att det blir en extra möjlighet på marknaden”, avslutar Albert Cañigueral.