Ett besök i Algarrobo med frisk motion

Algarrobo är en liten, genuin by som ligger bara 4 km från kusten nordost om hamnen i La Caleta. Vi befinner oss nu öster om Málaga, närmare bestämt 5 km öster om Torre del Mar. Byn ligger alltså mitt i all härlighet och har även en fin strandpromenad som heter Algarrobo Costa, där det finns gott om bostäder, restauranger, barer och en fin strand. Om man vill besöka byn kan man naturligtvis välja att köra dit upp själv med bil genom att helt enkelt köra A 7206, som efter Algarrobo leder till Sayalonga och Cómpeta, men det är ju inte så spännande och vi ska ju också ha lite motion. Vi har därför hittat en alternativ väg upp till Algarrobo, som på bästa sätt erbjuder en uppfriskande, trevlig och plan vandring längs Algarrobofloden och vidare upp till byn. Detta har resulterat i en vandring på cirka 11 km och vi själva tycker att den är superhärlig.

För att komma fram till vår startpunkt kör vi av från motorvägen A7 ner mot Algarrobo Costa på väg A7206 i riktning mot havet och när vi kommer fram till den stora rondellen strax före stranden kör vi 100–200 meter tillbaka i samma riktning som vi kom ifrån, och kör in till Lidl där vi parkerar. I våra ryggsäckar har vi med oss vatten och matsäck, och nu går vi ner till huvudvägen N340 och svänger vänster – det vill säga österut. Inom kort korsar vägen Algarrobofloden och strax därefter ska vi svänga bort från vägen, där Sala de Celebraciones (en slags restaurang) som heter Sala Ottawa ligger.

Nu börjar vi gå norrut och vi ser snart att det finns en fin stig som går precis bredvid floden. Det är den som vi nu ska ta, och här kan vi verkligen sträcka på benen, för det är helt plant och går rakt fram. Vi ser att det finns en stor park på höger sida, där det finns både grillplatser och flera bord och bänkar. Det är en alldeles utmärkt plats för picknick.

Efter det går vi förbi en bana där man kan åka rullskridskor och skateboard. Inom kort promenerar vi under motorvägen och passerar nu en del stenras, men stigen fortsätter norrut och snart korsar den floden på snedden. När vi kommer över till andra sidan ser vi till vår glädje att det har byggts en fin stig med träräcken längs floden, och denna stig leder oss raka vägen in till Algarrobo. Stigen är ca 2 km lång och på en del platser har det ställts upp bänkar och bord, och så finns det även träningsutrustning. Det är ett mycket fint initiativ.

Nu närmar vi oss byns centrum och man kan verkligen se att byn liksom klamrar sig fast vid en bergssida. Nu är det också slut med den plana, härliga stigen, så nu får vi snöra kängorna, för nu går det uppför. Vi väljer att gå uppför en rolig trappa och i slutet av den finns en annan, flerfärgad trappa, som vi också måste gå upp för.

Det är här på dessa branta gator som byborna bor, och en gång i tiden fanns det också butiker här i byn, men de har inte klarat sig, och den enda som vi hittar är en bagare som säljer de berömda tortas de Algarrobo, som är en slags stora kakor, gjorda på olivolja, mandel, mjöl, socker, anis, kanel och jäst. Dessa kakor är så kända att man till och med kan köpa dem online, men det är ju inte så spännande, så utmana dig själv med lite frisk motion och köp dem själv på plats; adressen är: C. Talleres 29, 29750 Algarrobo, Málaga.

Algarrobo är, som många andra byar, av arabiskt ursprung och därmed finns det massa små, smala gator, som är charmiga att promenera runt på. Nu vimlar ju inte den här byn av sevärdheter direkt, men för att kunna säga att man har gjort byn rättvisa, bör man gå upp till kapellet Ermita de San Sebastián. San Sebastián är byns skyddshelgon och från sin plats högt där uppe tror jag att han tar väl hand om den. För att komma upp till kapellet ska man bara fortsätta uppåt, och eventuellt fråga någon i av lokalbefolkningen om vägen eller ty sig till Google maps.

Kapellet ligger på stadens kyrkogård, som när vi är där tyvärr är stängd på grund av ombyggnation. Här finns dock ett fint, runt torg, därifrån man har en vacker utsikt över landskapet och havet. Bredvid torget ligger också en trädgård – El Jardín de San Sebastián, men även den är tyvärr stängd under vårt besök. Vi blev lite besvikna över detta, men vi får i stället njuta av promenaden nerför längs de smala gatorna, för nu ska vi ta en titt på kyrkan, vars torn vi kunde se från alla möjliga vinklar uppe i byns översta del.

Men även kyrkan är stängd, så vi får lov att nöja oss med att beundra dess blygsamma yttre från en bänk utanför.

Därefter går vi ner till byns fina park, som ligger precis nere vid floden, och där ser vi några pensionärer och hundar. Här äter vi vår blygsamma matsäck, även om vi egentligen är mer sugna på att äta på någon av restaurangerna i byn. Men vi är för tidiga och restaurangerna har inte öppet ännu. Några av dem öppnar dock kl. 14.

Hur som helst är vi i alla fall glada över vårt besök i Algarrobo. Här finns inga turister, bara en hel del äldre människor, inklusive några damer som är glada över en liten pratstund och som berättar att det är svårt med alla branta gator. Vi svarar dem att det är ju på så sätt som man håller sig i form, när man blir äldre, så det är inget att klaga på. Och det ger de oss rätt i.

Matsäcken vi hade med oss var för liten, så nu sitter vi här i parken och suktar varandra med tanken på pannkakor och glass. Och med detta i tankarna beger vi oss tillbaka nerför längs floden mot havet.

När vi kommer förbi parken och picknickplatsen ser vi att det både firas barnkalas, familjer grillar och det leks vid floden, så kommunen skänker mycket glädje med parken.

Nu har vi kommit tillbaka till huvudvägen, som vi korsar och kommer således ner till El Paseo de Algarrobo Costa – en vacker strandpromenad med vackra palmer som smyckar stranden, och där vi känner att vi på bara några minuter har kommit till en ny planet. Från den lugna, tysta byn, längs den torra floden, befinner vi oss nu mitt i turistlivet och barerna. Som tur är har glassbaren La Dolce Vita pannkakor med glass, så nu mumsar vi i oss det till dess vi är alldeles mätta.

Sedan promenerar vi tillbaka längs strandpromenaden till dess att vi kommer i höjd med rondellen vid Lidl, och så är vi tillbaka vid bilen efter denna härliga vandring full av kontraster.