Från Arse, via Saguntum och Morvedre till Sagunto

Från Arse, via Saguntum och Morvedre till Sagunto

Dela

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
Dela på email

saguntum

Den kilometerlånga fästningen står avskild på ett par bergstoppar i Sierra Calderona i norra delen av Valenciaregionen. Häruppifrån är utsikten ostörd mot tre vädersträck, över det frodiga landskapet med risplantage, apelsinlundar, ödemark och mot det fjärde hamnen samt stranden vid Medelhavet.

Ibererna kallade platsen för Arse, romarna döpte om den till Saguntum medan morerna föredrog Morvedre, och i dag heter den Sagunto – eller Sagunt på valencianska. En jättefästning vid vars fot det i dag, som förr, ligger en stad med samma namn. Inkapslad i Sagunto-fästningen finns nu historien från fjärran tider och fram till den kristna återerövringen samt medeltiden.

Om väggarna kunde tala
Innanför de bombastiska murarna till fästningen är det i dag mest bara ruiner. Men om väggarna kunde tala skulle de först och främst berätta om ibererna, halvöns ursprungliga befolkning. De levde mestadels fredligt jämte kelterna, som kom från norr, och en blandbefolkning som kallades kelt-iberer uppstod. Under 500-600 f.Kr. var Arse en av de viktigaste städerna i den västra delen av Medelhavet. De handlade med grekerna och fenicierna, som var de första utlänningarna som besökte den spanska östkusten, där de la till i Arses hamnstad, några få kilometer från fästningen och staden. De handlade med bland annat olivolja, vin och keramik, en handel från vilket det har hittats silvermynt, och det var ett civiliserat samhälle med bland annat senat och domstol samt en för den tiden avancerat kulturellt stadium.

Några århundraden senare kom de i kontakt med romarna med vilka de, som historien kom att utspela sig, ingick en allians med. De kan ha berott på att de under en lång tid var omringade av kartagerna, som kommit till den iberiska ön från Kartago några år tidigare och som kämpade mot romarna om makten i den västra delen av medelhavsområdet.

Efter att romerna erövrade Sicilien från kartagerna bestämde sig deras ledare, Hannibal Barca, år 218 f.Kr. att förklara krig och att dra över Pyrenéerna och Alperna med sin här, som inkluderar de kända 37 elefanter, med vilka han skulle komma att besegra det växande Romarriket.

På vägen från Nya Kartago, dagens Cartagena, drog Hannibal fram med sin här förbi iberernas Arse, vars allians med romarna var en skavande sten i hans sko. Han belägrade staden under åtta månader. Det var i det så kallade andra puniska kriget. Ibererna skickade bud till Rom efter hjälp, som aldrig kom. Hannibal erbjöd invånarna att lämna staden obeväpnade men erbjudandet accepterades inte varefter alla vuxna invånare i staden dödades, kanske upp till hela 20 000 personer. Och staden förstördes.

Från storhet till ruin
Hannibal och det andra puniska kriget skrev det sista kapitlet i historien om Arse. Som bekant besegrade romarna Hannibal några år senare i flera slag det som i dag är Italien, och därefter kunde romarna återvända och återuppbygga Arse, som de nu gav namnet Saguntum. Denna nya stad var viktig och hade status som municipio under romartiden fram till 400-talet.

Efter romarna kom visigoterna dit, medan morerna byggde ut fästningen under de århundraden som området utgjorde en del av kalifatet Córdoba.

Saguntum återerövrades av de kristna 1098, ett slag som ska ha letts av den legendariska El Cid. Morerna kom dock tillbaka, och det samma gjorde de kristna år 1238 när Jaime I av Aragonien tillslut intog fästningen.

Staden var fortfarande en fästning under den senare tiden av medeltiden fram till 1800-talet, men inte en fästningsstad, varför det näst intill timma skalet står intakt.

På bergstopparna
Färskningen är byggd på några massiva och metertjocka murar och är uppdelad i sju delar. Ingången ligger på den östra bergstoppen, där den romerska staden låg. Här kan man se de utgrävda ruinerna av deras forum, ett tempel, några pelare och en taverna, som kan ha varit både en krog och butik. Här finns även Plaza de Armas, som under medeltiden var fästningens centrum och varifrån man fortsätter till den östra delen.

På den västra bergstoppen fanns den ursprungliga iberiska staden medan det mesta av det som i dag kan ses här byggdes på 1700- och 1800-talet.

Mellan de två bergstopparna ligger museet Museo de Epigrafía, som bland annat inrymmer en samling stenar med inskriptioner på latin och hebreiska.

Vid fästningens fot ligger den romerska teaterns, byggd under det första århundradet e.Kr. Ett ambitiöst restaureringsarbete har resulterat i en ny stor scen samt sittplatser formade i marmor. Teatern passar för koncerter och liknande men platsen saknar den ursprungliga originaliteten. Här finns plats till 6 000 personer.

Nedanför fästningen ligger själva staden Sagunto. Därifrån leder en smal gata genom det gamla judiska kvarteret upp till fästningen och till 2 500 års mycket handgriplig historia.

_______

Dagens Sagunto
65 000 invånare.
13 km sandstrand.
Fin hamnstad, Puerto de Sagunto.
Staden ligger ca. 25 km norr om själva Valencia.

Av Jette Christiansen

Dela

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
Dela på email

Kanske gillar du även

Sök på En Sueco