Statens sudoku

Regeringen har i sommar efter åtta månaders förhandlingar godkänt en ny fördelningsmodell för de 114 miljarder euros som varje år, från och med i år och fram till år 2012, ska fördelas mellan landets 17 autonoma regioner.

Manuel Chaves blev i våras kallad till huvudstaden för att överta posten som tredje vice statsminister med ansvar för fördelningen av statens pengar mellan landets regioner.
Hans uppgift var inte bara att tillverka en ny fördelningsnyckel för finansieringen av regionerna, utan också att sälja in nyckeln till de lokala regeringarna.
Modellen blev framtagen, men alla köpte inte. Den blev godkänd den 16 juli av ministerrådet Consejo de Política Fiscal y Financiera (CPFF) där de PP-styrda regionerna avstod från att rösta.

Kassan fördelas
Ekonomiministern har anslagit att regionerna har användning för 114 miljarder euros om året och därtill har man lagt ytterligare 11 miljarder fördelat över fyra år för att finansiera de sociala tjänster som tillkommer de lokala myndigheterna. Det handlar bland annat om hälsovården och utbildningsanstalterna.
För första gången i historien behåller regionerna 25 procent av den IRPF och IVA (skatt och moms) som inbringats och de resterande 75 procenten överförs till statskassan, i detta fall till Fondo de Garantía de Servicios Publicos Fundamentales. Härifrån fördelas pengarna mellan regionerna efter invånarantalet (baserat på 2007-års siffror som senare ska uppdateras) där varje spanjor räknas lika oavsett i vilken region han bor i (enligt den tidigare finanslagen fick exempelvis Extremadura 1100 euros mer per invånare/år än Balearerna). Några anser att det är ganska rimligt att de rika och mer produktiva regionerna därigenom belönas medan andra menar att reglerna diskriminerar de sämre välbeställda områdena. För att utjämna denna skillnad något har man fastslagit att 100 miljoner extra ska fördelas bland de tätast befolkade områdena, liksom de tvåspråkiga regionerna och öarna får extra stöd.
Baskien, Navarra, Ceuta och Melilla ingår inte i det nya avtalet då dessa områden har helt egna regler.

PP:s oklara oenighet
Ledarna från de konservativt styrda regionerna, Madrid, Valencia, Galicien, Castilla y León, La Rioja, Murcia och Melilla, som har status som autonom stad, avstod från att rösta på förslaget efter uppmaning ifrån Mariano Rajoy och PP:s talesman för ekonomiska ärenden, Cristóbal Montoro, som har sagt att när hans parti återigen sitter i regeringen kommer man att införa en ny fördelningsmodell. Den nuvarande regeringen menar dock att PP inte har gjort annat än att motsagt sig själv då Montoro har uttalat att de större beloppen bara bidrar till att öka statens underskott, samtidigt som ordföranden för Valencias lokalregering Fransisco Camps har bett om mer pengar. "En oförståelig strategi", säger Zapatero.
Katalonien kan tillräkna sig 35 %, drygt 3,8 miljarder av de extra 11 miljarder med motiveringen att regionen tidigare fick mindre per invånare än de övriga regionerna, samt att Katalonien behöver investera i infrastrukturen, som offentliga transporter.
Skeptikerna menar däremot att Zapatero har mutat regionens parlamentariker för att försäkra sig om deras röster som han har nytta av då han varit nära att hamna i minoritetsställning i kongressen efter det att PP övertog makten i Galicien, liksom att han i koalitionen mellan PP-PSOE i Baskien tappade stödet från PNV.

Andalusiens historiska skuld
Staten är skyldig Andalusien 784 miljoner euros. Den 20 mars 2010 går tidsfristen ut enligt avtalet och andalusierna kommer att börja sända kravbrev till regeringen.

Skulden är en del av Deuda Histórica (den historiska skulden), som härstammar från 1981 då den andalusiska författningen blev godkänd, som då löd på 1 204 miljarder euros. Skulden blev införd i författningen på grund av regionens särskilda sociologiska och ekonomiska omständigheter. Man ansåg att Andalusien var underutvecklat. Pengarna ska dessutom kompensera för statens tidigare bristande investeringar i området.
Centralregeringen godkände aldrig beloppet, men José Luis Zapateros regering har nu knappt 30 år senare samtyckt till att det är detta belopp man är skyldig Andalusien.
420 miljoner av beloppet är betalt. Även om man i det ursprungliga avtalet skulle börja betala av på skulden 1982, då under den socialistiske Felipe Gonzáles regering, ställde den dåvarande ordförande för den andalusiska regeringen, Manuel Chaves, först krav på pengarna när den konservative José Maria Aznar 1996 kom till makten och han satt själv i en minoritetsregering i Andalusien, samt med ett val nära inpå. Regeringen blev presenterad för räkningen och överförde 120 miljoner euros (då 20 miljarder pesetas). Den nuvarande regeringen har betalt ut 300 miljoner, men nu ska pengarna komma ifrån den socialistiska regeringens trängda budget.

Jag vill också…
Andra regioner, som Aragonien, Balearerna, Galicien, Murcia, La Rioja och Extremadura, kräver samma sak och i stort sett alla regioner som de senaste åren har uppdaterat författningen har inkluderat en eller annan klausul som enligt olika tolkningar skulle ge dem rätt till en extra check från staten. Extremadura har ännu inte satt ett belopp på sin skuld. Här planlägger man att kopiera den klausul som finns i den andalusiska författningen som rättfärdiggör skulden.
Aragoniens lokalregering sätter regionens skuld till 600 miljoner, Balearerna till 1 064 miljoner medan Galicien 2003 begärde 600 miljoner och ett år senare 1,6 miljarder. Murcia har i år hotat med att lagsöka staten om centralregeringen inte utbetalar regionens skuld, satt till 1,6 miljarder. La Rioja är lika inställda på att få sin skuld betald och den lyder på 537 miljoner.
Katalonien fick tidigare i år 800 miljoner extra till infrastrukturen som nuvarande ledaren av lokalregeringen, José Montilla, kompenserades med för tidigare låga investeringar, Men man menar likväl att man lyder under avtalet som nu staten har gjort med Andalusien. Katalonien kräver 4,8 miljarder euros. "Om man betalar ut pengarna till Andalusien och inte till Katalonien, vad vill det betyda? Att katalanerna och deras produktivitet hör till 2:a divisionen? Vi kräver inte andra regioners pengar, bara en del av det som katalanerna själva genererar med sin styrka och initiativkraft" citerar El País, Artur Mas ordförande för CiU.
Ekonomiminister Elena Salgado har sagt att regeringen är beredd att betala skulderna till de regioner som ber om det, även om inga andra än Andalusien och Katalonien officiellt har ansökt om att få pengarna utbetalda.

Penga-skördefest
Principiellt ska Andalusiens 784 miljoner euros användas till nödvändiga bidrag inom hälsovård och utbildning, men det förväntas också att en del ska öronmärkas för andra sociala tjänster samt statsfinansierade bostäder (VPO).
Det är dock osäkert huruvida beloppet betalas ut i kontanter eller kompenseras i form av mark, häribland området kallat Los Gordales, ett område i Sevilla där man planlägger att bygga ett nytt centrum för rättsväsendet, en Ciudad de Justicia.
Men Junta de Andalucía har insisterat på att få pengarna utbetalda" när och som det passar Andalusien". Men alla dörrar hålls öppna.

Javier Arenas, ledare av den andalusiska avdelningen för det konservativa PP, menar att Andalusien är till åtlöje inför resten av landet då de hotar med att lagsöka staten om inte utbetalningen sker i kontanter. Den yttersta vänsterflygeln, IU, är eniga. "Junta bör slå näven i bordet så att staten inte skrattar åt den andalusiska regeringen", citerar till och med El Mundo, talesmannen för IU-CA, Diego Valderas.
Skördefesten över fördelningen av pengarna är redan igång. Kommunerna, bland annat Torremolinos och Benalmádena, kräver att det andalusiska parlamentet fördelar hälften av pengarna mellan kommunerna.

En finanslags långa förlossning
Den nya finanslagen har varit på väg i åtta månader.
Den skulle ha varit beslutad i november 2008, men Katalonien var inte enig med den dåvarande ekonomiministern Pedro Solbes om fördelningsmodellen.
Senare satte man nyåret som "deadline", men här kom samma oenigheter i vägen.
Så skulle den vara klar i januari, innan lokalvalen i Baskien och Galicien, därefter blev datumet satt till mars och senare till april. I juli blev den äntligen antagen och den införs nu att gälla retroaktivt från den 1 januari 2009.

De tar beslutet
För att ändra finanslagen skall minst två tredjedelar av Consejo de Política Fiscal y Financiera (CPFF), det innebär att minst 19 medlemmar av centralregeringen och de lokala regeringsledarna, rösta för. Detta skedde den 16 juli.
Senare ska det också röstas om avtalet i kongressen, men det anses som en banalitet eftersom regeringen nu har försäkrat sig om stödet ifrån Katalonien.

Vad är den Andalusiska historiska skulden?’
En skuldsedel som 1981 blev inlagd i den andalusiska författningen. Statens skuld till regionen ska ses som en kompensation för att staten har investerat mindre i Andalusien än i de andra regionerna.

Hur mycket lyder skulden på?
Då Magdalena Álvarez var ansvarig för Andalusiens finanser var hon den förste som satte ett belopp på skulden, 1 204 miljarder euros.
Regionen har redan mottagit två delbetalningar på 120 resp. 300 miljoner euros.

När blir pengarna utbetalda?
Junta de Andalucía ska enligt författningen motta pengarna innan den 20 mars 2010. Det har den nuvarande regeringen accepterat.

Hur utbetalas pengarna?
Detta är ännu inte avgjort. Andalusien vill ha kontanter, men regeringen kompenserar kanske med att ge regionen ett landområde som staten för ögonblicket har lagfart på.